Oreflekterat

Jag läste en något oigenomtänkt krönika i dagens SvD under rubriken Senare i livet vill jag ha guldkant på tillvaron. Den handlade om problematiken kring deltidsarbetande kvinnors pensionssparande, parallellt med en kritik av den ekonomiska beroendeställning gamla tiders hemmafruar stod i gentemot sina makar.

Krönikören Karin Thunberg förfärades över det faktum att skattebetalare hjälper de kvinnor som av någon anledning (frivilligt eller ofrivilligt) inte kommit upp i heltid att nå sin garantipension. Hon ansåg att makarna borde sörja för hustruns pension om de gemensamt bestämt att hon skulle vara i hemmet…

På vilket sätt är detta en förbättring för hustrun undrar jag? Hur kan man å ena sidan ondgöra sig över kvinnors forna ekonomiska beroende av maken, och i nästa mening föreslå en åtgärd som försätter henne där igen?

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_904009.svd

Atlanta

Varför minns man alltid ländernas form och inte havets?

Vem bestämmer vad som är väsentligt?

Om kärlek

Duk som duk

Hur motiveras den värdeskillnad som etablerats mellan textilkonst och övrig konst? Broderi har kallats måleriets styvsyster; alltså lite sämre, inte lika äkta. Först i år har avdelningen för textilkonst fått flytta från hushållskunskapen till konstvetenskapliga institutionen (vid Uppsala universitet). Det är anmärkningsvärt, då textilkonst inte är något nytt påfund. En del skulle säga att det beror på att det är mer av ett hantverk än en konstform. Men vad skiljer den från design och arkitektur, som ju också har denna praktiska sida?

Broderier syns sällan i konsthallar, men desto oftare i hemmen. Men vad är det egentligen för skillnad på en duk på väggen och en duk på bordet? Man får anta att det härrör ur dess sammanknytning med kvinnlig aktivitet, och det privata.

Tänkvärt på Fyrishov

I höstas blev två systrar utslängda från Fyrishovs badhus i Uppsala, sedan de badat utan sina bikiniöverdelar. Badhuset angav skälen hygien, säkerhet samt seder och bruk.

Våra bröst är inte smuts.

Män är inte slavar under sina begär.

Vem skapar våra seder och bruk om inte vi själva?

Badhusets agerande lutar sig på ett gammalt förhållningssätt som betraktar den kvinnliga kroppen som utsatt för sexuella blickar. Systrarnas aktion kan ses som ett brott mot detta. Genom att ta sig den frihet som ges de manliga besökarna avsäger de sig också statusen som något att betrakta.