Om dun och vinstmaximering

Ibland presenterar verkligheten de bästa exemplen. Jag skrev nyligen om hur vinstmaximering kanske borde räknas in bland påvens nya dödssynder (men egentligen kan det ju ses som en omskrivning av den gamla beprövade girigheten), och kort därpå stod det att läsa i dagstidningar om hur fåglar plockats levande för att maximera mängden dun per fågel. En fågel kunde plockas upp till fyra gånger, om den överlevde så långt. Det hände att de förblödde..

Att man inte har anständigheten att först döda djuret innan man sliter fjädrarna av det är djupt oroande. Här är moralen satt ur spel. Fågeln har förlorat sitt värde, sin position som levande varelse.

Något annat har blivit viktigare; vinsten. Eller rättare; vinstens storlek.